Intersektionalitet är ett begrepp som används för att belysa hur flera maktasymmetrier samverkar och producerar strukturer. Förutom genus så ser vi också hur bl.a. klass, etnicitet, ålder, funktion och social bakgrund påverkar och styr vilket handlingsutrymme vi får i samhället.

Utvecklingen av intersektionalitetsbegreppet kommer från den antirasistiska feminismen – som kritiserade västerländska feminister för att endast fokusera på problem och maktstrukturer som rörde vita, västerländska medelklasskvinnor. Den antirasistiska feminismen menade att det även inom kvinnogruppen rådde en snedfördelning av makt och att vi var tvungna att se hur bl.a. klass och etnicitet inverkade på kvinnors olika sociala positioner. Alla kvinnor har inte samma erfarenheter och vissa kvinnor är, liksom män, överordnade andra kvinnor.   

Med intersektionalitet betraktas maktstrukturer som processer som är beroende av att återupprepas, och alltså varierar beroende på kontext. Maktfördelning och social position är inte något som är hugget i sten utan beror på sammanhanget. Den position i samhället som en polsk akademiskt utbildad medelklasskvinna har i Warzawa är en annan än den hon får om hon i vuxen ålder flyttar till Göteborg och arbetar med hushållsnäratjänster. Normer och föreställningar om klass, etnicitet och kön har betydelse och varierar i de olika kontexterna.

Intersektionalitetsteorin är viktig för jämställdhetsarbetet idag om vi ska förstå hur människors förutsättningar skiljer sig och aktivt kunna arbeta för att förändra normer och strukturer inom vår egen verksamhet.

Mer? I Sverige har Paulina de los Reyes och Diana Mulinari skrivit boken Intersektionalitet som ger ett intersektionellt perspektiv på olika delar av samhället.