Genussystemet handlar om hur genus skapar en ordning i samhället där kvinnor är underordnade män. Teorin består av två delar – isärhållning och hierarki. Med isärhållning menas att beteenden och sysslor delas upp i kvinnligt och manligt som motsatspar. Titta på uppdelningen nedan mellan kvinnligt och manligt så ser du att orden är varandras motsatser. Känslosam/beslutsam, svag/stark, rädd/modig. Arbetsmarknaden är också ett tydligt exempel på isärhållning mellan könen. De mest kvinnodominerade yrkena är till exempel vård- och omsorgspersonal samt kontorssekreterare medan de mest mansdominerade yrkena bland annat är byggnadsarbetare, maskin- och motorreparatör samt militär. 

Kvinnligt                                                  Manligt

känslosam                                                beslutsam

svag                                                          stark

utseende                                                  intellekt

rädd                                                          modig

passiv                                                        aktiv

Med hierarki menas att dessa beteenden och sysslor har olika status. Typiskt kvinnliga beteenden och sysslor värderas lägre medan de manliga värderas högre. Till exempel är lönerna ofta högre i mansdominerade yrken medan yrken som domineras av kvinnor har en lägre genomsnittlig lön. På samma sätt är det de typiskt manliga egenskaperna, såsom beslutsam, stark och modig, som premieras i samhället. Hierarkin mellan manligt och kvinnligt skapar en maktordning mellan könen där kvinnor på ett strukturellt plan är underordnade män. Hierarkin mellan könen verkar inom flera områden i det svenska samhället såsom exempelvis inom politiken, ekonomin och i familjen.   

”Men min mamma är ju chef!”, protesterar någon. Såklart finns det skillnader mellan individer men också inom gruppen män respektive gruppen kvinnor. Det kan då underlätta att tala om normer. Liksom beskrivits ovan hålls manligt och kvinnligt isär som ett motsatspar där det manliga värderas högre. Med andra ord så är mannen normen. I vårt samhälle finns emellertid en hel rad normer som påverkar oss alla. Heterosexualitet är ett exempel på en sådan samhällsnorm. Andra faktorer som skapar normer i samhället är etnicitet, ålder, funktionshinder och social status. Genom att se hur dessa normer samverkar med varandra blir det lättare att förstå hur även män missgynnas, till exempel på arbetsmarknaden eller i skolan. Läs mer under avsnittet normkritiska perspektiv och normer och heteronorm.