Blev det en flicka eller pojke? Är kan­ske den vanligaste frågan som ställs till nyblivna föräldrar. I sig en ganska oskyldig fråga, men i frågan ligger ett livslångt löfte om att det kommer att göras skillnad på bemötande, förvänt-ningar och uppmuntran beroende på vilket kön du föds med. Ditt kön spe­lar roll eftersom det i samhället finns en mängd föreställningar om hur ett barn bör bemötas beroende på vilket kön det har. Vilken färg på kläderna barnet ska ha och vilka leksaker barnet kommer att vilja leka med. Föreställ­ningar som kommer inverka på dina kläder, fritidssysselsättningar, ditt talu­trymme, tilltal och karriärmöjligheter.

Begreppet genus står för det socialt, kulturellt och historiskt skapade könet. Genus är något som vi ständigt skapar och konstruerar, och visar på attityder, värderingar och vad vi be­traktar som manligt eller kvinnligt. Med genus vill vi belysa att det inte är vårt biologiska kön, våra X och Y kro­mosomer, som avgör huruvida vi gillar rosa, kan ta hand om barn, är duktiga på att mecka med bilar eller lämpade som företagsledare. Snarare är detta en konsekvens av hur vi bemöts, vad vi får lära oss, och vad vi uppmuntras att göra, vilket varierar beroende på vilket kön vi föds med.

För att förtydliga hur genus just skapas så kan vi se bakåt i historien. Då upptäcker vi snabbt att det som vi idag uppfattar som ”natur­liga” beteenden för kvinnor eller män, har förändrats över tid och rum. Att som kvinna gå klädd i byxor är idag inte det minsta okvinnligt, medan det under 1800-talet var starkt ifrågasatt. I 1700-talets överklass hyllades män som kunde visa känslor och gråta, till skillnad från i Sverige idag när de flesta skulle hålla med om att gråt ses som omanligt. På samma sätt skiljer sig våra könsföreställningar mellan olika sociala och kulturella sammanhang. Att som man i Liberia gå hand i hand med en annan man på gatan är inte omanligt, medan det är något som vi sällan ser här i Sverige om det inte rör sig om en parrelation.

Tidigare användes ofta begreppet "könsroll", för att beskriva hur vårt kön bestämmer vilken roll vi tar eller får i samhället. Begreppet "könsroll" började användas under 1960-talet, då feministiska rörelser ifrågasatte föreställningen om att dessa ”roller” var biologiskt betingade, och istället menade att de var sociala ”roller” som skapas och formas av samhället. I dagens forskning används sällan ordet ”könsroll” istället talar vi om genus. Inom genusteori och genusforskning har begreppet "könsroll" kritiserats eftersom det låter som om vi kan träda in och ut ur rollen som det passar oss – något som alla som någonsin avvikit från sitt förväntade genus vet är svårt.  Att avvika från sitt köns förväntade genus är problematiskt eftersom de uppfattningar vi har om manligt och kvinnligt är djupt rotade i vårt samhälle och i oss själva. På samma sätt har begreppet genus kritiserats eftersom en uppdelning mellan biologiskt kön och socialt kön/genus ger bilden av att dessa två går att särskilja. Så ser det inte ut i verkligheten där vårt biologiska kön också bestämmer vårt sociala kön. Diskussionerna om dessa olika begrepp pågår fortfarande och därför använder vissa teoretiker och forskare ordet genus medan andra använder kön. Betydelsen, att genus/kön är socialt, kulturellt och historiskt skapat, är dock oftast densamma.  

Alldeles för ofta händer det att vi omedvetet behandlar pojkar och flick­or olika, och att vi uppmuntrar de som följer traditionella könsmönster, t.ex. att vi berömmer tjejer som är duktiga, killar som visar mod, och ifrågasätter eller förlöjligar de som avviker. Tradi­tionella könsmönster och könsnormer är ofta begränsande och hindrar oss från att utveckla fler sidor i vår per­sonlighet. Eftersom vi vet att genus är något som vi hela tiden skapar, kan vi alltså skapa nya former för genus, som inte blir begränsande eller ojämställda. Det handlar bara om att öppna ögonen och börja agera, och därför vill vi aktivt uppmuntra unga i vår verksamhet att pröva andra roller för att utvecklas så mycket som möjligt.