Rörelsens miljöpolicy kan låta märklig och svår att nå. Men det är inga konstiga saker egentligen, vad det handlar om är att det vi gör i KFUK-KFUM ska vi göra bättre än genomsnittet för den aktivitet det handlar om. Det är inte så svårt att tänka sig och ett ganska rimligt krav på en organistaion som arbetar med hållbar utveckling.

Lite svårare är det att följa upp. När det gäller miljöpåverkan i samhället finns det gott om statistik och vetskap om vilken miljöbelastningen är. Kanske är det så att det bara är för större arrangemang och vid speciella tillfällen man behöver nyttja statistiken och vara noga i uppföljningen? Allt som görs i miljöarbete är positivt, och allt man gör som individ spelar roll - det är som i talesättet: "varje tusenmilavandring börjar med ett steg".

Förslaget till arbetssätt är att läsa på och hitta inspiration, inte minst från de råd som finns här. Gör så mycket som möjligt, men kom ihåg att varje enskilt gott val är en seger. Att tro att vi ska kunna göra alltihop på en gång och hela tiden kommer bara att föda en uppgivenhet och överhängande risk att inget sker. Ett mycket bra sätt att få in och följa upp miljöarbete i den ordinarie verksamhet på ett positivt sätt är att i samband med verksamhetsberättelsen varje år göra en lista på alla goda val och beslut som gjorts under året. Det tenderar att ge en känsla av att något ändå har gjorts och kanske också en sporre att göra mer nästa år.

Nedanstående lista skall ses som en ledning i vad man kan göra för val och överväganden - många av valen är dessutom ekonomiskt lönsamma och/eller ett led i KFUK-KFUMs idé och värdegrund. Det betyder att miljöarbetet i bästa fall kan kombinera en ideologisk handling med förbättrad ekonomi. Listan på miljöåtgärder finns på www.kfuk-kfum.se/miljo. Till This e-mail address is being protected from spambots. You need JavaScript enabled to view it går det att skriva för att få svar på sina miljöfrågor. Miljösidan har alla möjligheter att växa med tips och idéer och kanske en avdelning med frågor och svar.

Resor

Flyg

Flyget är det transportslag som har störst miljöpåverkan. Energiförbrukningen är stor, dessutom sker utsläppen av klimatgaser på hög höjd och har därför en 2-3 gånger högre klimatpåverkan än motsvarande utsläpp i marknivå.

Ur miljösynpunkt bör man därför kritiskt pröva varje flygresa och undersöka alternativ. Underskatta inte heller betydelsen av transporter till och från flygplatsen, de spelar också roll.

Tåg

Tåget är det transportslag som är bäst ur miljösynpunkt så snart vi lämnar cykeln eller promenaden därhän. Tåget är i viss mån beroende av hur elen producerats, för resor inom det nordiska elsystemet är dock tåget i en klass för sig. Även dieseltåg som förekommer på en del sträckor hävdar sig väl mot bussen, genom sin högre verkningsgrad.

Miljövalet blir därför självklart tåget då det är möjligt.

Vägtransporter

Här är bilden inte lika tydlig, men att kollektiva resalternativ alltid är att föredra är en sanning. Kollektivt resande med buss har en avsevärt lägre miljöbelastning än bilåkandet.

När det gäller bilar är det ännu lite bökigare. En sanning är dock att det alltid är bra att hålla nere energiförbrukningen, oavsett bränsle. Det betyder att små bilar har en lägre miljöbelastning än stora. När det gäller bränsle gäller för tillfället från sämst till bäst: bensin -> diesel -> naturgas -> biogas. E85 är beroende av hur den ingående etanolen har producerats, men utgör fortfarande ett miljöriktigt alternativ. Dels klarar sig majoriteten hyfsat i en livscykelanalys, dels är användandet av E85 ett aktivt val som bidrar till såväl teknikutveckling som att skicka signaler till marknaden och staten att man bryr sig.

Rekommendationen blir därför att åka buss hellre än bil. Väljer ni ändå bil så satsa på en liten bil, helst en miljöbil. Är det aktuellt att hyra bil så se till att det är en miljöbil.

Planera transportsnålt

Genom god planering och god framförhållning kan man påverka det totala resbehovet. En resa som inte behöver göras har avsevärt lägre miljöpåverkan än den som blir av.

Välj därför platser som främjar goda transportslag (cykel, kollektivt). Underlätta samåkning genom tidig och tydlig information. Samlokalisera i tid och rum, det kan tex innebära färre och längre träffar eller sammandrag i seriespelet där flera lag träffas och alla möter alla. Titta på möjligheten till alternativa mötesformer, tex telefonmöte/web.

Klimatkompensation

Det finns synpunkter på klimatkompensation, dvs. att betala någon för att minska sina utsläpp av klimatgaser med motsvarande mängd jag släppt ut genom min resa eller annan aktivitet. Systemet har kritiserats som något som påminner om avlatsbreven - bara man betalar så är man utan skuld. Det är dock en orättvis beskrivning och man bör betänka att klimatkompensationen snarast bör ställas mot en flygresa utan kompensation än en inställd resa.

Slutsatsen blir således att det kan vara ett intressant alternativ att fortsätta med när den egna påverkan har minskats så långt möjligt är. Det finns mängder av olika aktörer på marknaden för klimatkompensation. Rekommendationen blir att klimatkompensera. Allra bäst blir det om man i möjligaste mån följer Energimyndighetens rekommendation för klimatkompensation för den svenska statsförvaltningen: www.energimyndigheten.se

Mat

Köp ekologiskt

Generellt är det bäst att köpa ekologiskt producerade livsmedel - undantaget gäller möjligen grödor med låg energiinsats och lång transport. Det sägs ibland att det inte spelar någon roll om det är ekologiskt odlat eftersom det betyder fler turer med traktorn. Det är fel. Effekterna av framför allt konstgödsel men också andra kemikalier gör att ekologiskt producerad mat är ett riktigt miljöval.

Köp vegetariskt

Köttproduktionen i världen står för ungefär 20 procent av utsläppen av växthusgaser och är i samma storleksordning som transporterna i sin klimatpåverkan. Ungefär 90 procent av energin går förlorad i omvandlingen till kött, dvs. det som räcker till tio personer i form av grönsaker räcker till en i form av kött. Det är tveksamt om jordbruksmarken räcker till om alla skulle äta kött som västvärlden. Varför inte köra nästa arrangemang vegetariskt för både bättre ekonomi och bättre miljö?

Köp lokalproducerat

Ingen blir lyckligare av att äta berest mat. Att försöka minimera transporter är alltid bra. Fråga därför gärna efter lokalproducerat frukt och grönt. Tänk på att svenskt kött kan ha varit på utflykt i Europa för att styckas och packas. Det kan dock vara värt att tänka på att en lång båtresa i allmänhet är bättre än en kortare lastbilstransport.

Köp säsongens frukt och grönt

Genom att hålla ner användningen av grönsaker till förmån för rotsaker som tål lagring bättre på vintern sparas mycket energi jämfört med växthus och flygtransporter som många färskvaror kräver. En jordgubbe till nyårsdessert är inte bara fantasi- och smaklöst, den har bland den högsta miljöpåverkan per krona i inköpspris.

Köp rätt kött

Om du väljer kött så välj ekologiskt kött från betande djur (nöt och lamm) och i sista hand oekologiskt fläsk. Kyckling är bra ur klimatperspektiv men mindre bra ur djurrättsperspektiv. Ekologiskt kött från betande djur bidrar också till naturvård och att hålla landskapet öppet.

Köp rätt fisk

När det gäller fisk kan det vara lite svårare, men tänk ekologiskt (tex KRAV-märkt), odlat eller bifångst (tex skarpsill till ansjovis) så kommer man långt. WWF har en bra genomgång på sin hemsida: http://www.wwf.se/source.php/1121475/WWFs_FISKGUIDE.pdf

Helt OK är: Abborre, Alaska pollock (MSC-märkt), Blåmusslor (repodlade), Gråsej, Gädda, Gös från insjöar, Hummer, Krabba (burfångad, svensk), Lax (KRAV-märkt), Sill och strömming, Skarpsill, Skrubbskädda (vanlig flundra), Vildfångad och odlad fisk som är miljömärkt

Tigerräkor, tonfisk och icke kravmärkt torsk skall undvikas så långt man bara kan. Be att få byta ut räkan och tonfisken till t.ex. avokado när du beställer sushi.

Fastighet

Byt till lågenergilampor

20 procent av elen i ett normalhushåll går till belysning, knappt hälften av detta går att spara genom att byta till lågenergilampor. Varje 60 watts glödlampa som byts mot en lågenergilampa sparar runt 400 kronor. Dessutom är konventionella glödlampor på väg att förbjudas och fasas ut över de kommande åren. Det finns idag lågenergilampor som går att reglera med dimmer och så kallade diodlampor som lyser med en gång.

Sänk temperaturen inomhus

Bättre utnyttjad värme sparar både pengar och naturresurser.

Några förslag:

• - Se över tätningslister runt dörrar och fönster. Drag ger ett energiläckage och dessutom en känsla av kyla.
• - Titta på styrsystem som t.ex. tillåter behovsstyrning av tempraturen och ventilation
• - Har ni rum som sällan används? Sänk värmen lite mer där.
• - Byt ut termostaterna efter 10-15 år eller när de går sönder.
• - Håll dörren stängd mot kalla utrymmen, till exempel vind och veranda.
• - Isolera huset bättre, till exempel vinden. Cirka 15 procent av värmen försvinner ut genom taket.
• - Ställ inte möbler för nära elementet. Då får värmen svårt att nå ut till resten av rummet.

Listan kan verka lång och svår, men har man den med sig när det är dags att fixa något som behöver åtgärdas så blir det fort riktigt bra. Är föreningen hyresgäst och inte kan påverka själv eller t.ex. har varmhyra där besparingar inte syns i plånboken kan man ju alltid diskutera miljöpolicy med sin hyresvärd.

Spara vatten

Framför allt varmvatten är energikrävande. Använd diskmaskin istället för att handdiska, laga droppande kranar, sätt in energisnåla blandare och installera snålspolande toaletter när tillfälle ges.

Se över elavtalet

Den första åtgärden är ju att använda så lite el som möjligt, den andra handlar om att den el som ändå används är så klokt producerad som möjligt. I första hand vind eller solkraft, i andra hand bra miljöval eller motsvarande.

I köket

Lägg locket på

Att bara lägga locket på kastrullen sparar upp till 20 procent av energin, det betyder ju också att man sparar tid. Allra bäst är att använda vattenkokare.

Tina klokt

Tina varor i kylen istället för mikron. Använd den frusna maten att kyla kylen med i stället för att tillföra energi genom element eller mikrovågsugn.

Frosta av

Frosta av frysen minst 1 gång om året. I ett vanligt hushåll så är vitvarorna de stora bovarna när det gäller hushållsel. Att frosta av och dammsuga på baksidan bidrar till att hålla ner energiförbrukningen. När det är dags att köpa nytt så välj produkter med så bra energiklass som möjligt.

Fullt och låga temperaturer

Fulla maskiner och låga temperaturer. Så få gånger som möjligt med så liten energiförbrukning som möjligt - så enkelt är det!

Arrangemang/verksamhet

Sortera sopor

Undvik avfall överhuvudtaget i möjligaste mån. Kom ihåg att det är bättre att återanvända än att återvinna och att materialåtervinning är bättre än att elda och återvinna energin. Kolla vilka möjligheter som finns i er kommun och område.

Lita på miljömärkningarna och fair trade

Visst blir det fel ibland men det finns ingen anledning till generell misstro. För ett uthålligt samhälle bör det vara såväl miljömärkt som rättvisemärkt.

Samåk och argumentera för sammandrag i seriespel för att minska transporterna

Det blir inte bara mindre transporter det blir också mer happening och socialt.

Se över kemikalier i städskåp och liknande

Använd uteslutande miljömärkta produkter och överdosera inte. Det blir inte renare om man tar mer än vad som rekommenderas, ofta tvärtom eller i alla fall mer jobb med att skölja bort rengöringsmedel. Med såpa, bakpulver, ättika och diskmedel klarar man det mesta. Kika vidare på nätet för tips.

Stäng av på riktigt

Stand-by är att använda elenergi för att slippa "trycka på knappen". Den samlade energiförbrukningen av stand-by i ett hem kan vara upp till 10% av hushållselen. För att förenkla så kan man investera i ett grenuttag med strömbrytare - en knapp att trycka på, det klarar de flesta.

Avstå fyrverikerier

De är ett vackert sätt att skrämma djur och sprida tungmetaller.

Hämta veden till lägerelden på ett ansvarsfullt sätt

I torrtallen bor mängder med små djur. Ta levande träd och torka den på vedbacken (med markägarens tillstånd)